27 november 2012




Nu börjar det verkligen bli korta arbetsdagar! En regnig morgon som i morse så ser man inte mycket! Håller för tillfället på med schaktningsövervakning för en kommande vattenledning. Bilden är tagen intill Emmahultasjön. 
/Arwo Pajusi

19 november 2012


Pottaskebål

Vid en arkeologisk utredning strax utanför Sölvesborg hittade jag denna bålplats för pottaskebränning. Den räknas som fast fornlämning och är nu införd i fornminnesregistret. Några stycken finns totalt registrerade inom Blekinge. Inte så mycket, med tanke på att just pottaskebränning var en viktig inkomstkälla inom länet. På bilden där jag krattat bort löv så syns delvis den stenlagda bottnen.
 
Löv bortkrattade.
 
 

 
Vad är då pottaska?

Pottaska framställs av lövträd. I södra Sverige var det främst bokved som brukats. Den huggna och torkade veden staplades på bålet. Bålet tändes och fick brinna långsamt och det är här som bålplatsen kommer till användning. När bålet brunnit ned, rensas ytan på kol så att enbart askan finns kvar. Denna aska läggs i kärl och vatten hälls på. Alltsammans rörs ihop till en deg som sedan plockas upp och läggs till torkning. De torkade kakorna läggs sedan ihop med ved för att återigen brännas, eller rättare sagt glödgas. När så har skett plockas kakorna ur elden, och de har då fått en slaggartad konsistens. Denna produkt är lätt att hantera och transportera.
 
En 20 cm tumstock på mittstenen som skala.
 

 
Vad brukades pottaskan till?

Pottaskan användes vid såp- och tvåltillverkning samt som betmedel vid textilfärgning. Vidare brukades den till ulltvätt. Ett annat användningsområde är glastillverkning samt som tillsats i färg och krut.

/Arwo Pajusi

7 november 2012

Omfattande fornlämningsskador vid Östra  Vång!



Ett besked hade nått oss: Omfattande körskador på boplatslämningar vid Östra Vång i Johannishusåsens dalgång. Tunga maskiner har manövrerats fram och tillbaka genom kulturlager, lämnat djupa hjulspår där keramik och flinta blottlagts! Ni måste åka dit!

Det var
Hjortsberga RAÄ 195, boplatsen från Blekinge museums slutundersökning man talade om, boplatsen i kraftledningsgatan på höjdsträckningen strax öster om Kasa kulle. Den plats som vi arkeologer under två vårmånader i år undersökte eftersom vattenledningen mellan Johannishusåsen och Lyckeby skulle dras fram just här. Arbetsområdet för vattenledningen var i kraftledningsgatan 15 meter brett, vår undersökningsyta.


Under grästorven i sluttningen fanns ett sammanhängande förhistoriskt kulturlager med fortsatt utbredning såväl norr som söder om vårt undersökningsområde. I undersökningsschaktet dolde kulturlagret huslämningar; stolphål, gropar och rännor, stora härdar och en märklig lerkupolugn med bikonvex form. Ugnen låg intill ett stort skålgropsblock med 10 skålgropar framknackade på stenens ovansida, Hjortsberga RAÄ136, den närmast registrerade fornlämningen och som dessutom låg inom vårt undersökningsområde. Ett mindre, tidigare ej känt, skålgropsblock i boplatsens östra del, fick genom den arkeologiska undersökningen ett eget nummer i fornminnesregistret, Hjortsberga RAÄ 289. Ett röjningsröse på sluttningskrönet (ev. gravläge) rensades också fram.

Vid grävningens slut kunde vi summera ett stort antal fynd från  kulturlagret och från anläggningarna. Däribland en ansenlig mängd  keramik; skärvor från stora grova förrådskärl och från små skålar av tunt gods och med fin mynningskant.
Datering sen yngre bronsålder-tidig äldre järnålder. Ur den på ytan lilla, men rejält djupa schaktugnen i sluttningens övre del kunde kollegan Arwo hiva upp bräddfyllda hinkar med järnslagg, spår från tidig järnframställning, kanske en av de första försöken med den nya tekniken i Johannishusåsens dalgång.

När vi återvände till platsen den gråmulna oktoberdagen hade vi med oss länsstyrelsen och detta var den syn som mötte oss. Skadorna är nu polisanmälda.

 Arbetsområdet för vattenledningen var 15 meter. Här har marken med kulturlager utanför den fastlagda avgränsningen helt körts upp. Längst ner till vänster i bild påträffades vid slutundersökningen ett  nästan helt keramikkärl vid kanten av en mindre sänka, under förhistorisk tid troligen en liten våtmark.  


Maskinen har kört ner avspärrningen och skrapat i det nyregistrerade skålgropsblocket. En grov kätting hade dumpats på  blockets plana ovansida och skadat skålgropen där

Innan vi lämnade platsen i maj hade vi försiktigt lyft blocket åt sidan för provisorisk förvaring intill vattenledningsschaktet. När arbetet med vattenledningen är färdigt ska blocket läggas tillbaks på den plats där vi hittade det. De båda skålgropsblocken och röjningsröset avspärrades noggrant med väl nedbankade stagkäppar och fornlämningsband. Det hela fotodokumenterades och avslutningsvis gavs upprepad information till entreprenören om lämningarna.


 Sönderkörda kulturlager. Vid vårt besök hittade vi keramik och flinta i de djupa hjulspåren. De anläggningar som funnits här är
sannolikt till stor del förstörda.

Merparten av våra avspärrningar saknades vid vårt besök i oktober . Här har man kört alldeles intill det tidigare inhägnade röjningsröset.


 Schaktet med vattenledningen nedlagd. I bildens övre vänstra hörn ses kanten på röset i krönläge och ytterligare längre bort RAÄ 136 blocket med 10 skålgropar.  Foto mot väster.

RAÄ 136, blocket med 10 skålgropar. Bakom ses jordmassor som tryckts upp mot blocket när man kört intill det.  

Titti Fendin, arkeolog