30 december 2014

Kulturmiljövård i Östra skärgården



Täktgrop på Lyckebacken. 2003

Kulturmiljövårdens konkreta åtgärder ute i landskapet kan, som bekant, ta sig en mängd olika uttryck. Röjning, återställning och konservering av lämningar och miljöer utförs ganska ofta. Mer sällan handlar vårdinsatser däremot om att man fysiskt rekonstruerar sammanhang, som det idag knappt återstår några som helst spår av. Sedan 2003 har Blekinge museum dock till och från, på uppdrag av länsstyrelsen, arbetat med just ett sådant projekt ute på ön Inlängan i Östra skärgården. En rad delinsatser har utförts med syfte att bättre förstå och även lyfta fram miljön kring ett idag försvunnet, senneolitiskt hällkistegravfält. Den aktuella miljön kallad Lyckebacken ligger på öns högsta punkt. Här täktades sand redan tidigt, men det är framför allt i samband med ett hamnbygge vid 1950-talets mitt, som gravmiljön fick sin dödsdom. År 1963 undersökte Lundaseminariet kvarvarande spår av hällkistor. Det konstaterades då att minst sex, NV-SO orienterade hällkistor legat samlade i grupp på Lyckebacken. Kistorna mätte ca 2,5 x 0,5-1,0 m, och de nedgrävda sido- och gavelhällarna var ursprungligen sannolikt täckta av takhällar. Det mesta talade samtidigt för att gravarna endast delvis varit synliga ovan mark. Efter undersökningen skedde sandtäkt även fortsatt för husbehov, och miljön lämnades lite att självdö.

Tecken på täkt. 2003

Skärgårdens tidigare hävdade miljöer har under årtionden lidit av omfattande igenväxning. För att kunna se och förstå landskapets utveckling, har betydelsen av röjningar efter hand blivit allt större. Kring millennieskiftet bedömde länsstyrelsen att det fanns ett pedagogiskt värde i att genomföra riktade insatser på Inlängan. Ett flertal strandlinjer i form av klapperstensfält skulle synliggöras, och även Lyckebacken bedömdes kunna återfå delar av sin forna glans.
Röjning. 2005
 
Under 2003 och 2004 klarlades det antikvariska läget på platsen. Genom uppmätningar och sonderande grävinsatser lokaliserades var hällkistorna tidigare legat. Inga ytterligare, tidigare okända gravar kunde dock konstateras i terrängen. Mot bakgrund av detta nya utgångsläge, planerades så för olika åtgärder på platsen. Åren 2005 och 2006 genomfördes avverkningar. Dessa följdes av stegvisa återfyllningar av täktgropar, vilka slutfördes så sent som 2011. Med 2014 år insats, har den sista, mer pedagogiska fasen nu inletts.


Eldning. 2005

 
Transport av sand till Inlängan. 2005
 
Kompletterande återfyllning. 2011
 
En återställd topografi. 2011
Rekonstruktioner av hällkistor har gjorts under december 2014, och tanken är att dessa skall spegla hur gravarna på platsen en gång sett ut. Det handlar om att ge betraktaren en känsla för gravmiljön och dess betydelse för det neolitiska samhället. Tillika handlar det om att förankra en respekt gentemot kulturmiljön hos såväl lokalboende som besökare utifrån. I grund och botten handlar det alltså om att göra förhistoria begriplig för nutida människor.
Rekonstruktionsarbete. 2014
En miljö att förvalta. 2014
Arbetet har genom åren inneburit såväl en logistisk som en pedagogisk utmaning. Kortsiktigt får vi utvärdera hur miljön återhämtar sig från alla fysiska åtgärder, men samtidigt även hämta in effekten av skyltningar, guidningar och rekonstruktioner. Kanske kräver Lyckebacken ytterligare insatser i framtiden. Återstår alltså ännu att se hur framgångsrik kulturmiljövården till slut blir på ön Inlängan i Östra skärgården.
Mikael Henriksson
 
 
 
 
 


30 september 2014

Arkeologi i Kristianopel 2014


Del av förundersökningsområdet framrensat, mars 2014.
 
Staden Kristianopel har en kort men händelserik historia som sträcker sig över en period av knappt åttio år. Den anlades som en befäst dansk stad av Kristian IV omkring år 1600, helt enligt den tidens nya stadsideal. Den lades dock ned strax efter det att Blekinge definitivt övergått i svenska händer. Under några veckor i september har en arkeologisk undersökning i Kristianopel nu genomförts som ett samarbete mellan Blekinge museum och Museiarkeologi Sydost.

Gårdslämningar framrensade under september 2014.

 
Den aktuella undersökningsplatsen låg vid Västergatans södra del, inte så långt från kyrkan. Under mark fanns välbevarade rester efter 1600-talets bebyggelse. I områdets södra del undersöktes ett tretton meter långt hus indelat i tre rum. I det ena rummet fanns ett stenlagt golv och i det andra rummet fanns resterna efter trägolv som även lagts om vid ett tillfälle. Utanför huset fanns en stenlagd gårdsplan och förmodligen har huset ingått i en trelängad stadsgård. I den norra delen grävdes en källare med stensatt golv fram.

Brunn efter framrensning och under utgrävning


Precis utanför källaren fanns en stensatt brunn som var nedgrävd till drygt en och en halv meters djup. Vid undersökningen rann rikligt med vatten till och i botten fanns en välbevarad timmerram. De båda undersökta husen bör ha legat på olika tomter och i området mellan dem fanns rester av hägnader samt ett en mängd gropar där man slängt de som bodde i stadsgårdarna slängde sitt avfall. Bland fynden fanns en stor mängd skärvor från keramikkärl som fat, kokgrytor och kannor. Bland keramiken fanns många skärvor från importerade kärl, bland annat från Tyskland, Holland och Danmark. I efterbearbetningen ska en särskild studie av keramiken göras eftersom den kan visa på stadens handelskontakter. Undersökningen speglar en orolig tid och spåren är efter människor som försökte leva sina vardagsliv trots krig och förflyttningar. Rapporten kommer att bli klar under 2015 och finns då tillgänglig på Blekinge museums hemsida.

Fragment av holländsk reliefpipa från ca 1630.


20 augusti 2014

Fältprojekt Västra Vång 2014 avslutat



Grävplatsen i Vång 2014 fotograferad mot NNO.

Årets grävning i Vång har genomförts planenligt under den gångna sommaren. Inte minst har detta kunnat ske genom ett ivrigt deltagande av frivilliga arkeologer i alla åldrar. Även publikt har säsongen varit lyckad, med ett ständigt flöde av intresserade besökare. Samtidigt har Vångutställningen inne i Karlskrona lockat, och många har tagit chansen att bese både den och den pågående grävningen. I skrivande stund avslutas dokumentationen, grävplatsen städas och schakten läggs snart igen. Sammanlagt handgrävdes mer än 200 kvadratmeter för hand i åkermarken, vilket är den största sammanhängande yta som undersökts i Vång sedan 2005. Vi kan konstatera att resultaten utgör ett viktigt komplement till den tidigare kunskapen om den förhistoriska boplatsen.

Grävning av 1-metersrutor samt arbete vid såll och hackbord.

Förutom förväntade anläggningsspår påträffades ställvis kulturlager, vilka inte påverkats av plogen. Fyndmaterialet domineras kraftigt av keramik, men schaktet präglas i övrigt av omfattande belägg för främst textil- och metallhantverk. Tidsmässigt verkar årets lämningsspår preliminärt kunna placeras inom intervallet folkvandringstid – vikingatid. Den som är mer intresserad av årets resultat, och vill se ett urval av fynden, rekommenderas besöka Kulturcentrum i Ronneby på Arkeologidagen den 31 augusti. Då håller projektet öppet hus och svarar på frågor mellan kl. 11.00 och 15.00.

Väl mött!
Mikael Henriksson
Vång 2014 - fragment av folkvandringstida reliefspänne



25 maj 2014

Västra Vång 2014 – ett arkeologiskt 10-årsjubileum


Sedan 2004 har en olikartad arkeologi bedrivits i Västra Vångs by i Hjortsberga socken. Insatserna har ursprungligen utgått från ett kommunalt exploateringsprojekt. Under senare år har dessa sedan följts upp genom riktade småprojekt inom ramen för länsmuseets KMV- verksamhet. Den grävande arkeologin har kompletterats med icke-förstörande prospekteringar, naturvetenskapliga analyser och inventering av kulturlandskapet.
Som ett nästa steg i Vångarkeologin, prioriterar vi under 2014 på olika sätt den publika arkeologin. Inledande grävningar med studieförbundet Sensus och Södertörns högskola har slutförts under den senaste veckan, och en grävning som är öppen för allmänheten har precis inletts. Avsikten är att gräva boplatslämningar i åkermark hela sommaren, med ett definitivt slutdatum den 31 juli.

Den 31 maj öppnar en sommarutställning på Blekinge museum i Karlskrona. Denna kommer att presentera fynd och ge inblickar i Vångs arkeologi. Med utställningen står en ny era för dörren vad gäller synen på länets utveckling från järnåldern och in i nutid. Alla intresserade uppmanas att besöka både utställning och utgrävning under 2014. I det fortsatta projektet är vi sedan angelägna om att få ta del av besökares synpunkter på Vångs framtid vad gäller både forskning och pedagogik. Välkomna!
Mikael Henriksson, Blekinge museum