Visar inlägg med etikett järnålder. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett järnålder. Visa alla inlägg

12 december 2012


Dags att summera händelserna på de fältarkeologiska fronterna under år 2012.



Vad har då hänt under året? Vi har utfört cirka 55 olika utredningar, förundersökningar, slutundersökningar samt efterundersökningar. Från Kristianopel i öst till Sölvesborg i väst.

Ett antal visningar för allmänhet och media har genomförts.  Vid grävningar i Västra Vång fanns studenter från Södertörns Högskola med under någon vecka. Amatörarkeologer från Blekinge Fornminnesförening och Kronobergs Arkeologiska Förening medverkade vid den större slutundersökningen i Östra Vång.

/ Titti Fendin och Arwo Pajusi

Årets första grävning. 11 januari. Mildvädret slog om till frost.




Regnigt och kallt i början av april. Östra Vång
Härden som blev en ugn som senare blev en schaktugn för järnframställning.

Stridsyxegrav, belägen i kommande avfartsväg för E22:an, juni.
Västra Vång.
Hosaby, Mjällby. Arkeologi inför kommande vattenledningsdragning.
Vedebylund, Karlskrona. Början av juli.
Härd framkommen vid grävning för avloppsledning. Johannishus.
Siretorp. Boplatslager.
Treklasen. Efterundersökning av domarringar som skadats vid markberedning.
Stiby, oktober. Arkeologisk utredning.
Silletorpsån, Karlskrona. Arkeologisk utredning 5 december. Nu är det vinter och årets sista fältarkeologiska insatser.
Arkeologiskt intresserad (?) katt på visit.

22 september 2012

Publik arkeologi 2012 och framåt

Det hör inte till vanligheterna att arkeologin vid Blekinge museum hinner ta sig an annat än exploateringsgrävningar. År 2012 har dock sett ett par blygsamma försök till forskningsprojekt rörande järnåldersarkeologi i mellersta och östra Blekinge. Projekten kan ses som nya grepp för att komma vidare med avsomnade frågeställningar, och i kombination med publik arkeologi blir detta förhoppningsvis ett vinnande koncept.
Det första projektet är inriktat på Ekebacksgärdet i Augerums sn, platsen där Oscar Montelius år 1895 undersökte en rik båtgrav från 600-talet e.Kr. Ingen har satt en spade i marken på denna plats sedan Lundaseminariet under Holger Arbman grävde här 1963. Dagens insats handlar om att försöka förstå platsen inte minst genom fördjupade fyndstudier och användande av ny teknik i form av kartering med magnetometer. Förhoppningsvis kommer även nya grävinsatser bli aktuella, kanske redan 2013. Målsättningen blir i sådant fall att genomföra undersökningen tillsammans med lokalboende och en intresserad allmänhet.
Magnetometerundersökning av Ekebacksgärdet


Det andra projektet kan ses som en konsekvens av Karlskrona kommuns nya vattenrening vid Johannishusåsen i Hjortsberga sn. Blekinge museums grävningar har här pågått till och från sedan 2004, och spåren från bygdens järnåldersbyar har med åren blivit alltmer omfattande. I synnerhet vid byn Västra Vång har en lång kontinuitet kunnat beläggas och ett flertal fynd och lämningar tyder på att en regional maktsfär funnits på platsen under järnåldern. Under våren genomfördes provgrävningar på flera punkter i byns närhet. Med hjälp av frivilliga från Blekinge fornminnesförening och Kronobergs arkeologiska förening samt studenter från Södertörns högskola framkom flera, tidigare okända delar av boplatsområdet.
Frivilliga krafter gräver järnåldershus vid Johannishusåsen


Den som i framtiden kan tänka sig att medverka som volontär inom ramen för dessa eller andra projekt tar förslagsvis kontakt med Lars Sternefält på lars.sternefalt@blekingemuseum.se.

 Mikael Henriksson

3 april 2012


Skålgropar
En av de mest påtagliga fornlämningar som berörs av vår undersökning är ett skålgropsblock som ligger inom en av undersökningsytorna. På blocket krön finns tio skålgropar, östra sidan är bortsprängd. Men vad är egentligen en skålgrop? Rent fysiskt är det en skålformad fördjupning som har knackats in i ett större stenblock. Redan under bondestenåldern och ända fram i järnåldern har skålgropar knackats, men framför allt är skålgropar förknippade med bronsålderns människor. Varför man knackade skålgropar vet ingen säkert, men många av dagens forskare tolkar att de under bronsåldern haft  en rituell funktion kopplat till fruktbarhet.
Idag växer buskar tätt intill runt blocket. Vi kommer nu att frilägga blocket från stubbar och rötter och bana av matjorden runt det för att se om det finns anläggningsspår.

En av skålgroparna syns tydligt framför sprickan.